Lugn vecka.

Jag har haft ett härligt "lugn" över mig denna vecka. Det finns ju så få bruks tävlingar här uppe, att det hade varit träligt att leta en ny. Denna vecka har vi bara slappat, varit i grustaget och badat en massa. Vi tar det lugnt och laddar upp till helgen, då det är mycket som händer. Jag har egentligen haft det skitbra sista halvåret, det är som om all negativ energi försvann samtidigt med en tidigare vänn.

Det är svårt att förklara, men när man tillbringar tid med en som hatar allt och alla, och ofta utan grund, så smittar sånt fort av sig. Jag har tänkt mycket på det sista halvåret, på hur lätt det är att vara enig, när någon går igång över andra personer, som egentligen aldrig har varit något annat en trevliga mot en själv. En del personer har förmågan att lätt överföra negativitet på andra, det måste ju finnas en annan grund till att dom ofta byter vänner, klubbar med mera, än att det alltid är fel på omgivningarna. Jag är glad över att jag har klarat att tänka till och att det fått mig att må bättre som person.

Det förtjänar faktiskt ett bra ordspråk. Mister du en, står dig tusen åter.

Nä, nu kom Trine så då får vi komma oss iväg, tillbaka på måndag, hörs då.

Röntgen.

Nu har Toxid och C-Alvin oxå varit inne till röntgen.
Har väll tro på att båda går igenom bak. Veterinären hade
sagt att armbågarna till Alvin var fina, så då utgår jag
från att dom är det. Toxids armbågar skrev Marie-Louise
ingenting om, så där får man vänta och se.

Alvin ligger dessvärre lite snett, men det går nog bra ändå.


Toxids höfter tycker jag personligen ser jättefina ut.

Skit.

Bokstavligt talat!! Bubben var ju så duktig i går att jag stack till honom lite revben när vi kom hem. Vi var oxå en tur i grustaget, sen åkte vi och badade efteråt. Så här sitter jag nu med morgonkaffen och väntar på att bli tillräckligt vaken, för att ta i tu med skitjobbet. Jag vet ju att Herax tål ben dårligt, så jag får nog skylla mig själv.

Bilder lydnad lägre spår.

Tack till Micke för att du fotade oss.

Linförighet. Betyg 9-9.






Hmm, något hög bak kanske, men är inte det typiskt män,
att överskatta storleken på utstyret något.





Detta kan jag.





Så långt, allt väl.


Hjälp, vad gör han.


Herax sneglar och väntar på dommarens betyg.
Hoppas på att dommarna inte såg det sista.

Uppflytt !!

Vi klarade det även om det var på håret. Påsläppet gick sådär, Herax var inte alls lika taggad som han normalt är. Det kan ju vara att han inte är van att det står tre andra personer runt honom när jag vanligtvis släpper på honom på spåret. Det blev i alla fall 8 - 8,5 på den. Spåret gick väll bra, men efter att ha plockat den tredje apporten nöjde han sig med att bara nosmarkera resten, så där fick jag verkligen ha ögonen med mig. Missade en apport så betyget blev 9 på spåret. Budföring tyckte Herax var onödigt i dag, så där blev det noll poäng. Platsen gick utmärkt, trots att hunden brevid satt sig upp och förflyttade sig regelbundet. Herax gick en bra lydnad, väldigt fokuserad och uppmärksam på mig, på det fruktade krypet fick vi med oss 7 - 7,5 och det tändes ett hopp om att detta kan vi faktiskt klara. På väg ned till hindret blev han lite ofokuserad på mig, dommarbordet stod rätt vid sidan och Herax hade lust att kolla vad dom gjorde. Så när vi är på väg att ställa upp så tar han sig ett hopp, jag tar in honom igen och ställer upp på nytt. Så börjar vi, hopp-sitt-ånej vad händer, han går brevid tillbaka. Den kom som en blix från klar himmel, den hade jag inte räknat med. Men nu efteråt så förstår jag lite varför, efter hans tjuvhopp så tog jag tillbaka honom på det viset, så han gjorde det samma han gjort precis innan. Får ta det på min egen kappa, det gäller att ha kontroll på hunden mellan momenten oxå. Nu hamnade han lite långt ut till höger när han satt sig, men det har inte varit ett problem tidigare, han har aldrig fuskat på återhoppet. Jag har i alla fall lärt mig att man måste behålla fokus till sista moment är över, man kan inte tro att det är klart bara för att krypet var överstökat, och att resten då går av sig själv. Vi klarade uppflytt gränsen på lydnaden med 3 poäng, trots att vi avstod framförgåendet och nollade hindret, och det är det som är det viktigaste. Fick lära mig något annat nytt i dag. På inkallning ropar jag "hiit" med ganska ljus röst, det var enligt den ena dommaren fel kommando?? Han menade att det var svårt att höra vad jag sa, att min röst var för ljus. Tur att inte den poängen blev avgörande för att få uppflytt eller inte, tror jag hade blivit ganska grinig då. Grattis till mig och Herax, nu tränar vi mot högre klasser.

Skitdag.

Har precis kommit hem efter en innehållsrik dag, utan att ha fått den bekräftelsen jag hoppades på, att det mesta fungerar. Var uppe tidigt och körde ut och la ett spår till Herax. Idag la jag ut 6 apporter i ett ca 800 meter långt spår. Efter det körde jag hem, tog morgonkaffen, ringde och väckte syrran, och körde iväg för att gå spåret. Spåret är väll det enaste jag är riktigt nöjd med i dag, alla apporter med hem. Sen åkte vi ned till Arvika brukshundklubb för att träna lite lydnad, huvudfokus ligger just nu på krypet. Det känns som om vi åker lite bergodalbana när det gäller detta förädiska moment. Nu när jag äntligen fått hunden att inte krypa in framför mig, så är han så klart för hög bak. När jag frågade Micke hur det såg ut och fick svaret att "det vete tusan om ni överhuvudtaget får poäng" hade jag lust att sluta med hundträning med omedelbar verkning. Budföringen funkade oxå dårligt i dag, men den vet man aldrig hur det ligger an med Herax, ena dagen går han efter regelboken för att nästa gången ge helt fan. Det var trevligt att komma ut och träna med lite nya ansikten, ny medlem som man är och allt i klubben. Men som sagt ingen höjdardag på något sett eller vis, träningsmässigt.

Mer om MH:t och lite bilder.

Först vill jag tacka dom som kom för en trevlig dag, några hundar hade jag inte träffat sedan dom var valpar. Det var jättekul att se er och lycka till vidare med allt ni tar er för.

Tick-Tack hade blivit en robust tik med ett huvud som en rejäl hane. Full fart, stabil, vill mycket och väldigt social. Hon gjorde ett bra MH, liten miss på skramlet då hon fick en möjlighet att undersöka det innan det drogs p.g.a för långt koppel. Nyfikenheten förlorade lite av efekten, då den redan var kollad en gång. En flott och bestämd tik man märker har en hel del med allvar i sig.

Leklust, gripande, jakt.










Avståndslek.






Dumpen.




Spökerna.





Terror är väldigt lik sin syster i tempo och intensitet, får med sig allt och börjar oxå att bli mera stabil och löste allt på ett bra sätt. Varken hon eller Tick-Tack hade några kvarstående rädslor och var helt skottfasta.

Leklust.


Avståndsleken.




Dumpen.






Spöken.


Skott.



Först ut av C-kullen var Colorado, lite efter med allt p.g.a alla problem han haft med sitt ben. Lite trögstartad men vaknar till och går upp sig eftersom. En hund med alla fyra ben på backen och som inte hetsar upp sig eller överreagerar i onödan.

Hälsning.


Leklust.






Jaktlust.




Avståndslek.




Dumpen.


Spöken.





Camaro var väldigt lik Colorado, lite trögstartad, men kom igång och ville fortsätta leka, lite för bra "lydnad" på en del moment, men absolut en hund som vill mycket.

Hälsning.


Leklust.


Jakten


Dumpen.


Spökerna.


Skotten.



C-Alvin var jättekul att se, fin kontakt och samarbete med sin ägare Lisbeth. Lekte bra på alla moment, tyckte avståndsleken var helt topp, väldigt vaken och uppmärksam hund med massor av arbetslust. På aktiviteten fick han syn på testledaren han kampat med tidigare och försökte att skälla igång han i ca två minuter. Lisbeth såg inte ut att vara speciellt road av hans tilltag, men vi andra tyckte att han var väldigt söt och underhållande. Avreaktionen var otroligt bra på den hunden, när han var färdig så var han det med besked, inga rädslor, inget intresse, helt supert. Lycka till vidare på vägen till räddningshund, du har en kanonbra hund Lisbeth.

Leklust.


Avståndslek.


Dumpen.


Skrammlet.




Spökerna.




Skotten.